torsdag 24 november 2016

Gästinlägg av Rune Johansson: Ekonomin - Globalisternas Redskap



Så var då denna hektiska och manipulerade amerikanska valrörelse över. För den stora majoritet som förlitade sig på valundersökningar presenterade av köpta mainstreammedia så blev resultatet också en stor överraskning. För oss som genomskådade denna manipulation och sökte oss till oberoende källor kom resultatet dock inte som någon skräll. Ett flertal finansiella bedömare menade under hela senare delen av valrörelsen att Trump högst sannolikt skulle gå segrande ur striden.

Hur kunde då valet få denna utgång? Det finns självklart ett flertal olika faktorer som påverkat valutgången. I denna artikel kommer vi att koncentrera oss på de finansiella orsakerna och försöka analysera om Trumps politiska agenda ur ekonomisk utgångspunkt är möjlig att genomföra.

Den amerikanska under- och medelklassen har under de senaste decennierna, och då inte minst under Obamas åtta år vid makten, fått känna på svidande ekonomiska försämringar. Att stora delar av denna grupp, tydligast accentuerat i det så kallade rostbältet, nu fått nog är föga förvånande. I vissa distrikt som en gång var hem för stålarbetare, kolgruvearbetare och party-line demokrater har man under senare år fått se arbetslösheten nå ända upp till 25 procent. Befolkningen i dessa områden är några av de som nu övergett demokraterna och lagt sin röst på Trump.


I diagrammet kan vi se hur de redan rika och välbärgade amerikanerna under flera årtionden gynnats på bekostnad av den stora amerikanska medelklassen som fått se sina inkomster krympa. Det är till och med så att delar av den tidigare medelklassen idag kan räknas in under USA:s fattiga befolkning.  



Många i den så kallade medelklassen tvingas idag ha två eller rent av tre olika jobb för att kunna sätta middagsmat på bordet. De senaste publicerade officiella siffrorna på den amerikanska arbetslösheten presenterades som 4,9 procent. Detta är kraftigt manipulerade tal och långt ifrån den reella verkligheten.

I takt med att delar av den arbetslösa befolkningen under långa perioder inte lyckas få nya anställningar upphör man att vara registrerad som arbetslös. Dessa räknas sedan inte längre som arbetssökande i statistiken. De nya jobb som tillkommit under de senaste åren har till större delen varit lågavlönade deltidsjobb inom tjänstesektorn medan nytillkomna jobb i tillverkningsindustrin minskat. 
             
Diagrammet visar med all tydlighet dessa effekter.



Situationen är samtidigt sådan att en person ofta besätter mer än ett av de nytillkomna deltidsjobben. Det vill säga att av tio nytillkomna jobb kanske uppskattningsvis sex/sju personer på så sätt nått en full sysselsättning.

John Williams, en skicklig analytiker, som driver bloggen Shadow Government Statistics menar att den reella arbetslösheten är något helt annat än den officiella. De siffror som Bureau of Labor Statistics (BLS) redovisar är de officiella 4,9 procent (U-3, röd kurva). Adderar man de som av olika anledningar fallit ur statistiken som arbetssökande (U-6, grå kurva) så hamnar man på en arbetslöshet runt 10 procent. Williams menar dock att den verkliga amerikanska arbetslösheten idag är nära 23 procent och att denna höga arbetslöshet inte minskat sedan finanskrisen 2008/09.     


                                        
Arbetslöshetssiffror på cirka 23 procent stämmer också betydligt bättre med statistiken på antalet sysselsatta av den amerikanska befolkningen i arbetsför ålder. Dessa siffror visar på drygt 60 procent som sysselsatta.

Williams menar också att inflationstalen på samma sätt är förvanskade. Beräknar man inflationen på konsumentbasis baserad på 1980 års beräkningsmetoder så motsvarar dagens siffror en inflation på runt 9 procent jämfört med den officiella oktobersiffran på 1,5 procent.

Det finns en mängd statistik som visar att de ekonomiska klyftorna i det amerikanska samhället ökat under flera decennier och inte minst under Obamaadministrationens åtta år. Ett exempel är att behovet av matkuponger steg kraftigt i finanskrisens spår, nivåer som sedan närmast cementerats. Idag är en av sju amerikaner beroende av matkuponger för sitt dagliga uppehälle.


De fakta som här framkommit är några av flera viktiga faktorer till att Trump, föga förvånande, lyckades manövrera sig ända fram till presidentposten. Om valet endast rört en folkomröstning om ekonomin hade Trump sannolikt vunnit en jordskredsseger. Anledningen är att den amerikanska medelklassen är illa tilltygad och inga av de mest svaga har lyfts upp ur fattigdomsfällan. Förändringar på dessa områden var ett viktigt vallöfte från Obama och tron på att Hillary här skulle lyckas där Obama misslyckats fanns inte.

Samtidigt med den ekonomiska kräftgången har den amerikanska statsskulden ökat med lavinartad fart. Fram till 1971 var den amerikanska dollarn knuten till guldet genom Bretton Wood. När Nixon i augusti dåvarande år offentliggjorde beslutet att dollarn omvandlats till en fiatvaluta öppnades också möjligheten att starta sedelpressarna vilket också betydde att skuldsättningen gavs potential att ta fart.

Under USA:s 240-åriga historia hade statsskulden fram till 1971 nått upp till strax under 0,5 biljoner USD. Från 1971 fram till idag har skulden multiplicerats 40 gånger till dagens 19,8 biljoner USD. Mycket av denna ökning har skett under Obamas åtta år vid makten då skulden under hans båda presidentperioder har fördubblats. Färska uppgifter talar om att det nya räkenskapsåret med start 1 oktober visar att skuldökningstakten under 2017 kommer att bli rekordstor, kanske uppemot 2,4 biljoner USD.


Vad är då förutsättningarna för att Trump skall kunna vända denna negativa utveckling? Under valrörelsen vidhöll Trump att han skulle kunna eliminera den amerikanska statsskulden inom loppet av åtta år eller om man så vill under två presidentsvalsperioder. Tyvärr finns det sannolikt ingen seriös ekonom som skulle skriva under på ett sådant påstående.

Det skall sägas att det ännu så länge inte finns konkreta förslag på en budget signerad Donald Trump. Den blivande presidenten har dock under hela valrörelsen konsekvent hävdat att han skall genomföra storta skattelättnader både gällande inkomstskatter och företagsskatter. Den tänkta reformplanen skulle enligt preliminära beräkningar gjorda av Tax Foundation innebära kostnadsökningar på mellan 10 och 12 biljoner USD detta utöver nuvarande prognoser under den kommande 10-års perioden. Samtidigt är planen att stora investeringar skall göras i infrastrukturnätet samt inom försvarsområdet.  

Planer på att minska - för att inte tala om att eliminera - den federala skulden har vanligtvis tre huvudkomponenter, höjda skatter, minskade utgifter samt att justera Social Security och  Medicare. Trump talar om precis det motsatta när det gäller skatter, och han har endast nämnt några besparingar av mindre betydelse för att uppnå minskade utgiftsposter. Även om en expanderande infrastruktur skulle generera vissa synergieffekter så är detta sannolikt endast en mindre del av kostnadsökningarna.

Sanningen om den amerikanska ekonomin är dessvärre att enbart för att frysa statsskulden vid dagens nivåer skulle det under ett budgetår krävas nedskärningar och/eller skattehöjningar motsvarande nära 50 procent av års-BNP.

Trump har framfört tankar om att kunna förhandla fram en partiell återbetalning. Detta lär knappast vara en framkomlig väg då ännu så länge amerikanska statspapper anses vara en säker placering och ett riktmärke för andra värdepapper. Endast förslag i den riktningen skulle skapa förvirring på marknaderna och skicka räntorna i höjden.

En teoretisk möjlighet att under en åttaårsperiod sanera hela den amerikanska statsskulden skulle vara att låta Federal Reserve köpa hela skulden. Detta är i praktiken en helt absurd tanke då en sådan manöver skulle skapa skyhöga priser på allt från mat till hyra och orsaka hyperinflation

En annan, men lika otänkbar plan skulle vara att helt enkelt erkänna USA vara bankrutt och låta långivarna ta smällen, något som alla ekonomer är ense om skulle krascha hela den globala ekonomin. 



Making America great again kommer att bli betydligt svårare än både Trump och hans väljare föreställer sig - för att inte säga omöjligt.
     

De elitistiska globalisterna är nu skakade efter det amerikanska valnederlaget men kommer att slå tillbaks med all kraft de förmår. Redan timmarna efter valnederlaget gick man till aktion. När det stod klart att Trump gått segrande ur valet fick vi under drygt tre timmar se en kraftig stegring av guldpriset. Därefter skedde en tvär omkastning och priset sjönk sedan under en period av tre dygn. 



Orsaken var enligt makroekonomen och guldexperten Rob Kirby att en kraftig manipulation av guldpriset skedde via enorma säljorder. Under de aktuella dygnen lades säljorder på sammanlagt absurda 8 000 ton vilket motsvarar hela den ”påstådda” amerikanska guldreserven. Kirby pekar på att dessa enorma kvantiteter inte finns till försäljning utan endast sker med manipulerad pappershandel i avsikt att kontrollera priset. Det är enligt Kirby i det närmaste omöjligt att ens hitta en bråkdel av dessa kvantiteter i form av fysiskt guld till försäljning på marknaden.

Denna kontroll av guldpriset är endast en av ett flertal marknader som kontrolleras av globalisterna. Vad vi ser är en fortsättning av vad som avslöjades tidigare i år då Deutsche Bank med flera storbanker erkände att man under många år ägnat sig åt dessa manipulationer av både guld- och silverpriset. Intressant i sammanhanget är att de kraftigaste prisfallen nu skett i samband med att de amerikanska marknaderna öppnat. Avsikten är att genom ett fejkat guldpris försvara värdet på den amerikanska dollarn och säkerställa låga räntenivåer till skydd för det globala ponzibedrägeriet.

Dessa prismanipulationer är samtidigt, likt hur de nu styrt mainstreammedia, ett led i den plan som skall leda den globala ekonomin dit de önskar, det vill säga en New World Order, en världsregering gällande politik och ekonomi så väl som religion.

En av flera övriga varningssignaler om att något destruktivt och omvälvande kan vara på gång är hur snabbt flera utländska centralbanker nu dumpar amerikanska obligationer. I högsta grad gäller detta Kina och Saudiarabien.


Sedan det amerikanska valresultatet blev känt har också de globala räntorna börjat stiga. Exemplet nedan visar med tydlighet hur den amerikanska 10-åriga obligationen kraftigt försvagats.



En överhängande risk är att globalisterna nu bidar sin tid för att under kommande år gå till motattack och då med besked. Det föreligger då ett gyllene tillfälle att krascha den globala ekonomin och samtidigt vältra över skulden på Trumps nya administration i Washington.


Vi känner sedan tidigare uttalanden från bland andra David Rockefeller som yttrat, ”We are on the verge of a global transformation. All we need is a major crisis and nations will accept New World Order”. Globalisternas verktyg är ett flertal centralbanker, inte minst den amerikanska, samt flera globala storbanker. Förberedelser för denna aktion kommer vi sannolikt att få indikationer på redan under december då en räntehöjning från Federal Reserve är högst trolig.  


En kraftfull motattack från globalisternas sida kommer att resultera i en period av globalt totalfrysta krediter. Detta scenario kommer även att innebära att vi snabbt glömmer alla delade meningar om amerikansk politik. I en sådan krissituation kommer all vår energi att gå åt i försöken att kunna sätta någon form av mat på våra egna middagsbord.     
                                

Allt gott, Rune Johansson
**************************************************
”Jag kan säga er att den amerikanska drömmen mycket snart kommer att förvandlas till den amerikanska mardrömmen. Det kommer att ske mycket hastigt och ingen kommer att egentligen kunna förklara hur det går till. Det kommer bara att finnas säljare men inga köpare.
Ni kommer att få se Amerikas president och senaten sitta i krismöten om nationens ekonomi. Paniken kommer att vara total. Vanligt folk kommer att förlora allt och många kommer att begå självmord.
Men mitt i denna turbulens så kommer Gud att ha ett folk berett med en fullkomlig frid i sina hjärtan och de kommer att vara ett starkt vittnesbörd för människor.” SLUT CITAT
David Wilkerson, citat ur boken ”America´s Last Call”